
Kände att jag blev lite djup och tankspridd nu på kvällen.
Hjärnan började rulla runt som en snöboll fylld av tankar som bara blir större och större..
Har gått runt i ett moln i 14 års tid, känner mig som 16 men vaknade just upp som snart 30..
Vart tog all tid vägen?! Tid som fanns så mycket utav när man var liten, en evighet, trodde då att det skulle vara för evigt, det kanske det fortfarande gör, bara att jag har blivit blind på vägen..
Vad går allt ut på?
För mig går livet ut på att skapa familj, få barn, gifta sig, känna harmoni, balans, stabilitet, sinnesro, hälsa, att kunna leva Här & Nu i stunden som existerar just nu..har alltid varit så anti allt sånt så länge jag kan minnas tills nu.. Nu är det allt jag önskar mig..
Känner en sån stark saknad i hela mitt inre samtidigt som jag känner rädslor blandat med starkt hopp som ibland sköljs bort med tillitsbrist på att alla dessa vackra fenomen faktiskt kan komma existera..
Känner mig glad men samtidigt ledsen..
Känns som om att tiden bara rinner iväg emellan fingrarna på mig och jag försöker fånga upp så mycket som möjligt på alla möjliga sätt..
Den nya tomma boken som jag har skall bara fyllas med bra saker för mig själv.
Jag är värd kärlek, respekt, ömhet, glädje och så mycket annat gott som finns i livet, jag är värd bra.
xx/Pam